måndag 22 juni 2015

Elbussar!

Åtta av Volvos nya, tysta och praktiskt taget emissionsfria laddhybridbussar trafikerar sedan måndagen lokaltrafikens linje 73 mellan Ropsten och Karolinska institutet i Stockholm.
I Göteborg får vi vänta ytterligare tre månader på den första "el-linjen".
- Den 15 juni startar linje 55 mellan Chalmers och Lindholmen via Götaplatsen och Nordstan. Linjen ska trafikeras av tre rena elbussar och sju laddhybridbussar av samma typ som nu kör i Stockholm, säger Helena Lind, presschef på Volvo Bussar AB.
Vid båda ändhållplatserna, vid Johanneberg Science Park i Chalmersområdet och på Teknikgatan på Lindholmen, ska det byggas laddningsstationer inomhus för elbussarna.
- Det innebär att båda ändhållplatserna också kommer att ligga inomhus, påpekar Helena Lind.
En laddhybridbuss kör sedan hösten 2012 i linjetrafik i Göteborg, på linje 60 mellan Masthugget och Redbergsplatsen. Sedan december 2014 används Volvos laddhybrider i kommersiell trafik även i Hamburg.
Enligt Volvo Bussar är intresset mycket stort för laddhybrider och elbussar.
- Fler och fler städer ser en elektrifierad busstrafik som ett kostnadseffektivt sätt att minska problemen med dålig luftkvalitet och buller. Vår lösning gör resandet attraktivare och förbättrar miljön utan stora investeringar i ny infrastruktur, säger Håkan Agnevall, vd på Volvo Bussar.
På den nya linjen i huvudstaden ska Volvos laddhybridbussar köras tyst och avgasfritt på förnybar el sju av linjens drygt åtta kilometer. Batterierna snabbladdas vid ändstationerna på bara sex minuter.
Som komplement har bussarna också en mindre dieselmotor som drivs med biodiesel.
Ljudnivån vid eldrift ligger i nivå med vanlig samtalston.
Fakta om Volvo 7900 Electric Hybrid
* Tyst och avgasfri vid eldrift.
* Bussen kan köra cirka sju kilometer på el, tyst och utan utsläpp.
* 60 procent lägre energiförbrukning än konventionell dieselbuss.
* 75-90 procent lägre utsläpp av koldioxid än en konventionell dieselbuss beroende på bränsle.

söndag 21 juni 2015

Vattenkraften hotad av nya miljökrav

MILJÖ Regeringen vill införa tuffare miljökrav för vattenkraftverk. I en utredning föreslås förslag som nyprövning av miljötillstånd. "Kraven får oöverblickbara konsekvenser för elförsörjningen och tusentals verksamheter samtidigt som det är mycket tveksamt vilka miljömässiga effekter det blir", säger Nicklas Skår, jurist.
Nicklas Skår pekar på att de nya reglerna kommer att bli mycket dyra.
Foto: SÖREN ANDERSSON
Många av dagens vattenkraftverk har fått sina miljötillstånd innan miljöbalken kom till. Därför föreslår utredaren Henrik Löv krav på nyprövning av miljötillstånd för alla vattenkraftverk.
I sitt remissvar (se nedan) är Svenskt Näringsliv mycket kritiskt mot förslaget. Organisationen ifrågasätter inte att många vattenkraftverk behöver moderniseras, men anser att Vattenverksamhetsutredningens förslag är för långtgående. Istället för att sätta in åtgärder där det behövs så skär man alla verksamheter över en kam.
– Utredningen har haft som uppdrag att se över hur man av miljömässiga skäl kan förnya och uppgradera vattenverksamheter, inte minst vattenkraften. Men trots att utredningen själv säger sig vilja komma åt undantagsfall har man valt en metod som träffar alla verksamheter helt urskiljningslöst, säger Nicklas Skår.

Kostsamt

Regelförändringarna kommer att få dramatiska konsekvenser för vattenkraften och därmed elförsörjningen när i princip alla vattenkraftverk kan förlora sina miljötillstånd med Vattenverksamhetsutredningens förslag.
– I realiteten upphäver man den rättstrygghet som verksamheterna hittills haft genom lagstiftningen. Förslaget är fullständigt oproportionerlig i förhållande till sitt syfte, säger Nicklas Skår.
Även Regelrådet, som granskar nya regler från departement och myndigheter, är skarpt kritisk mot utredningen. Regelrådet anser att de administrativa kostnaderna är ofullständigt beskrivna och att konsekvensutredningen är bristfällig.
Oklarheterna gör att det är svårt att räkna fram kostnaderna för företagen, men det blir dyrt, någonstans mellan 3,9 och 19 miljarder kronor. Beräkningarna baseras på utredningens egna uppgifter.
– Att föreslå lagstiftning som kan komma att kosta så mycket som 19 miljarder kronor för verksamhetsutövarna utan att utreda alternativen är märkligt, säger Nicklas Skår.
Han är också mycket kritisk till att utredningen inte bättre studerat de konsekvenser förslagen kan få för såväl miljön som för samhället i stort, till exempel genom påverkan på infrastrukturen och riskerna för översvämningar.

torsdag 18 juni 2015

Flera dagar!

Flera dagar har gått sen jag skrev mycket har hänt som till exempel så har jag varit på AU möte i Stockholm under Föräldraalliansen mycket bör göras!Annars så har jag varit på jobbet och känner att jag inte har tid med att var där!Sommar avslutning har vi haft på jobbet men man känner sig inte hemma längre kanske på grund av att man har flyttat focus.Man känner att det finns viktigare frågor att diskutera in för framtiden .Frågorna är många vad gäller skofrågor  eller vad gäller miljön?
Som jag ser det så måste många frågor möta varandra i samhället eller vad tror ni?

lördag 13 juni 2015

vågkraft!

Snart sjösätts världens största våg

kraftverk

Så här kan det komma att se ut på botten vid Fortums vågkraftsprojekt utanför Sotenäs.


 vår drar elproduktionen igång i det som ska bli världens största vågkraftverk. – Det har tagit några år, men nu är det nära, säger Göran Hult, talesperson för Fortums kraftproduktion.
Projektet som är ett samarbete mellan företaget Seabased som utvecklat tekniken och Fortum startade 2009. Vid sidan av Fortum, som till hälften är finansiär, har energiprojektet fått 139 statliga stödmiljoner. Av konkurrensskäl var det svårt att få det godkänt från EU och därför har det försenats.
– Processen har varit lång, men i november 2011 kom EU-kommissionens beslut, säger Göran Hult.
Anläggningen har byggts i havet utanför Smögen och kommer att bli den största i sitt slag. I den första fasen som startar i vår handlar det om att producera knappt en megawatt. Därefter utvärderas projektet innan nästa fas påbörjas.
– Fördelen när man behärskar den här tekniken är långa utnyttjandetider, det vill säga drifttimmar per år. Jämfört med vindkraft är det upp till tre gånger så mycket. Till skillnad från vindkraft är det heller inga häftiga svängningar och därför behövs ingen dyr balanskraft, säger Billy Johansson, VD på Seabased.
Han menar också att det är en fördel att vågkraftparken till skillnad från vindkraftstornen inte syns.
– Ett politiskt parti ville komma ut och titta på dem, men det är inte mycket man ser.
Att vågkraft fortfarande är ovanligt och att parken i Sotenäs är unik i sitt slag beror på att det finns problem som är svåra att lösa ekonomiskt. Ett av dem är att få ner aggre­gaten till botten så att de håller även när tio- eller hundraårs­vågen kommer.
– Vid ytan rör det sig hela tiden så de måste ner på botten där det inte är någon rörelse. Det är ingen billig historia för system som ligger vid ytan att få ner kablar och dylikt till botten för att föra energin till land, konstaterar Billy Johansson.
Aggregaten på botten fungerar som ett artificiellt rev och stärker djurlivet i området där de finns.
– Det råder fiskeförbud på området, men precis utanför ser man många som fiskar





fredag 12 juni 2015

Kälkerön!

Dagen har  varit mycket intressant har varit ute på kälkerön som var helt underbart.Kunskap som jag aldrig har haft förut tänk att människor som har bott på dessa öar kunde klara sig bara via morse  sätt att  prata med varandra .Tänk att idag så kan vi inte vänta att prata med  varandra tills imorgon?Lite konstigt är det eller hur?Eller tänk hur dessa människor sköte alla våra öar då fanns det inga traktorer eller maskiner visst är det så att tekniken har gått framåt?Men samtidigt kan jag tänk mig att vill vi ha så mycket människor ute på våra fina skärgårdar?Jag tror att ju mer kunskap vi får ju bättre är det eller?Nog om det !Vad som är roligt är att vi har startat en ny förening som heter Föräldraalliansen som finns i Stockholm den har nu startat i Trollhättan jag hoppas att allt fler föräldrar kommer med i den ju mer vi är så kan vi ställa större krav på våra politiker! Annars så Politiken går framåt som aldrig för vem kunde tro detta nu gäller 2018






söndag 7 juni 2015

skolfrågor!

Skolan måste jobba mycket mer vad gäller frågan som handlar att elever är borta så mycket utan att det skall räknas som giltigt.Självklart är det så att det finns riktlinjer som talar om hur detta skall göras!Det viktiga är att man inte bara struntar i elever som har det jobbigt på grund  av något för det är ju så att hela deras framtid hänger på att dom får så bra utbildning som helst!

Skolor och huvudmän kan göra mer för att fånga upp elever med lång frånvaro

Det säger Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler. Hon är oroad över hur många kommuner arbetar med dessa frågor. Myndigheten har under våren fokuserat på hur ansvariga för skolan arbetar med elever som är borta från skolan under lång tid.
Skolplikten i Sverige motsvaras av en rätt till utbildning. Vårdnadshavaren ska se till att barnet fullgör sin skolplikt medan skolans ansvar är att anpassa skolan och undervisningen så att alla elever kan och vill delta.
– Jag vet att det är en svår uppgift i vissa fall, problemen kan vara stora och många, men huvudmannen måste se till att olika kompetenser, sociala myndigheter, elevhälsan och skolans pedagogiska expertis samverkar för att skapa lösningar som gör att eleven får sin rätt till utbildning tillgodosedd, säger Ann-Marie Begler.
Det finns ingen exakt statistik på hur många elever som inte kommer till skolan. Siffrorna beror på hur man definierar lång och omfattande frånvaro. Enligt en studie som Skolverket gjort var det i slutet av vårterminen 2009, 1 650 elever som var fullständigt frånvarande utan giltiga skäl sedan minst en månad. Av dem hade 600 varit borta hela vårterminen eller längre.
Ann-Marie Begler menar att det finns rektorer som flyttar upp elever årskurs för årskurs även om de har omfattande frånvaro och inte når kunskapskraven. Till slut hopar sig svårigheterna i slutet av grundskolan. Skolan måste vara uthålligt i sitt arbete och vara beredd att ompröva de åtgärder man sätter inte om de inte ger effekt.
– Jag är mycket kritisk till att det finns rektorer som flyttar upp elever utan att aktivt ta ställning till vad som är lämpligast för eleven. Skolan måste tidigt reagera på omfattande frånvaro och hålla koll på att eleverna når de kunskapskrav som finns och sätta in stöd under hela skoltiden, säger hon.
Enligt skollagen kan elevens tid i grundskolan i vissa fall förlängas.
– De barn som blir utan skolgång riskerar att bli ensamma och socialt isolerade. Får de inte betyg från årskurs 9, kan det få förödande konsekvenser inte bara för den egna självkänslan utan också för möjligheterna till arbete, studier och egen försörjning, säger Ann-Marie Begler
Ann-Marie Begler påpekar att det många gånger finns hjälp för rektor att få utanför skolan. Det handlar dels om kommunens egna resurser inom socialtjänsten, men också hos till exempel barnpsykiatrin och hos Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM.
Under våren har Skolinspektionen särskilt uppmärksammat anmälningar om rätten till utbildning som kommit in till myndigheten. Totalt omfattar projektet drygt 70 anmälningar. Många av anmälningarna har varit svåra att utreda och hantera också för Skolinspektionen. Handläggningen har sedan tidigare i vissa fall dragit ut på tiden. Kommunerna har fått flera chanser att lösa frågan.
– Nu vill vi bli tydligare. Vi har sett att när vi fattar beslut om vite för kommunerna börjar det hända saker, säger Ann-Marie Begler.
I 6 av ärendena har Skolinspektionen använt vite för att ge ytterligare motiv för huvudmannen att sätta in åtgärder. Exakt hur kommunerna ska gå till väga för att få tillbaka eleverna säger inte Skolinspektionen i sina beslut.
– Det är inte vår uppgift att föreskriva exakt hur kommunerna ska lösa problemen, vår uppgift är att ta ställning till om kommunen har gjort tillräckligt för att få eleven tillbaka. Det vi däremot bland annat gör är att peka på möjliga åtgärder som kommunen kan vidta, exempelvis anlita expertis, samverka med socialnämnden, och/eller sätta i stödåtgärder, säger Ann-Marie Begler.


Drygt 70 ärenden - gäller kommuner över hela landet 

Skolinspektionen har under våren fokuserat på ärenden med elever med omfattande frånvaro. Huvudmännen kontaktades för att redogöra för hur elevens skolgång såg ut. Totalt rörde det sig om drygt 70 ärenden. Av dem resulterade ett stort antal i förelägganden om särskilt stöd och åtgärder för att få tillbaka eleverna till skola. I 6 ärenden förenades föreläggandet med ett vite.
Ärendena gäller kommuner över hela landet. Här är några exempel:
  • En kommun i Norrlands inland. Eleven som går i årskurs 9 har haft i det närmaste total frånvaro sedan mitten av oktober 2014. Även dessförinnan har eleven varit borta längre tider. Kommunens olika komptenser har inte samverkat tillräckligt. Skolinspektionen beslutar om att kommunen måste tillgodose skolgång och stödbehov samt pröva frågan om att erbjuda ytterligare år i grundskolan. Om så inte sker riskerar kommunen få betala vite om 300 000 kronor.
  • En kommun söder om Stockholm: Eleven har över huvudtaget inte gått i skolan alls det senaste läsåret, årskurs 9. Även dessförinnan frånvaroproblematik. Svag samverkan inom kommunen. Ingen plan för att tillgodose skolplikten. Skolinspektionen förelägger kommunen att tillgodose skolgång samt överväga att erbjuda att förlänga utbildningen.
  • En kommun i södra Sverige: Eleven har omfattande frånvaro i årskurs 9. Kommunen har inte rättat sig efter Skolinspektionens tidigare beslut om att tillgodose rätten till utbildning och sätta in lämpligt särskilt stöd. Vite om 300 000 kronor.
  • Långvarig frånvaro vände. Det finns också exempel där en elev med långvarig frånvaro kommit tillbaka till skolan. I en skola har skolan bland annat erbjudit hämtning i hemmet och samtalsstöd med skolkurator och skolsköteska. Såväl undervisningen som studiematerialet har anpassats. Åtgärderna har kontinuerligt utvärderats med eleven, vårdnadshavarna och skolan. Nu är eleven i stort sett tillbaka på 100 procent och är endast borta vid anmäld sjukfrånvaro.

lördag 6 juni 2015

Finanspolitik!

 Folkpartiet tänker dock inte medverka till att ett avskaffat överskottsmål förskjuter spelplanen på ett sådant sätt att transfereringssystemen byggs ut och den löpande offentliga konsumtionen växer. Vi ser oroväckande tecken på detta i den allmänna debatten. Senast i veckan föreslog LO att vi borde låna 130 miljarder för investeringar, införa ett tillfälligt underskottsmål och bryta mot de mål som finns i tillväxt- och stabilitetspakten.
  • Ett stramt ankare behövs för finanspolitiken. Överskottsmålet som det idag är konstruerat är inte väl avvägt. Men vi ser tydliga faror kopplade till det balansmål som regeringen förespråkar då det på sikt riskerar att öka statens skuldsättning. Ett annat sätt att minska risken för att långsiktiga underskott är att parallellt med ett balansmål är att inrätta ett särskilt tak för den offentliga skuldkvoten, det vill säga att statsskulden inte får överstiga en viss nivå.
  • Ett framtida större budgetutrymme bör användas till produktiva investeringar för framtiden. För att säkerställa att stora delar av det frigjorda budgetutrymme som ett justerat överskottsmål eller balansmål på sikt innebär används rätt bör det övervägas om vi parallellt bör införa ett golv för offentliga investeringar.
  • När det finanspolitiska ramverket förändras bör befogenheterna öka för Finanspolitiska rådet. Vi föreslår därför att Finanspolitiska rådet får ett kraftigt utbyggt uppdrag, där man bland annat ska utvärdera även oppositionens budgetförslag. En naturlig följd av en sådan ordning bör också vara att rådet framöver, såsom Riksrevisionen, sorterar under Riksdagen istället för under Finansdepartementet.

torsdag 4 juni 2015

Samverkan!

Att samverka mellan olika grupper i samhället är bra för den utveckling vi har samt haft detta kan ge en mycket positivt  känsla för många berörda.Skolan är ett mycket typiskt ställe där många måste lära sig att samverka men detta kan även gälla en arbetsplats där många människor jobbar! det som är viktigt att göra är att värna om barnens utveckling på skolområdet för detta hjälper även samhället i övrigt.Vad gäller på miljö området så är det mycket roligt att se att man även tänker på olika bostadsföretag hur deras bil miljö tänkande fungerar  eller kan det vara så att elbilar kan vara bra för företaget?Tankarna kan vara många jag ser detta som mycket positivt för våran utveckling !Glöm

inte att vad gäller skolan så har på Onsdag den 10 juni i Trollhättan Föräldraalliansen ett möte!

onsdag 3 juni 2015

Föräldraalliansen!

Idag har det blåst som om det vore storm ute inte illa om träden håller för dessa stormar!Snart så skall vi starta en förening i Trollhättan som berör skolfrågor dessa är mycket viktiga för våra barns utveckling .så glöm inte att komma den 10 juni!

Föräldrar!
Är det viktigt hur stora barngrupperna
är i skola och förskola?
Är det viktigt hur ditt barn har
det i skolan? Det tycker vi!
Föräldraalliansens förbundsordförande
Linda Eriksson
kommer till Trollhättan och berättar.
Kom och lyssna på henne i Kommunhuset,
onsdag 10 juni kl. 18.00
VÄLKOMNA!
Raul Eriksson och Anders Bodin
www.sv.se/vast



tisdag 2 juni 2015

ny dator

så nu har vi fått en ny dator i familjen så nu blir det lite lättare att skriva igen.Ha lite tålamod  i början.Tänk vad tråkigt väder nu när det nästan bara regnar hela tiden hoppas att det vänder snart.skriver lite mer imorgon