HAVSNIVÅHÖJNINGEN KAN KOMMA ATT SKE TIDIGARE ÄN BERÄKNAT OCH BLI STÖRRE ÄN BERÄKNAT

Den kände klimatforskaren James Hansen har, tillsammans med 18 andra forskare, skrivit en forskningsrapport, som har kommit fram till att havsnivåhöjningen ser ut att bli ett mycket stort problem, mycket tidigare än vad som hittills antagits. FN:s klimatpanel IPCC har troligtvis underskattat risken för kraftig havsnivåhöjning.

I den bifogade artikeln nedan finns följande sammanfattning av forskningsrapportens slutsats gällande havsnivåhöjning:

"The paper's conclusions on sea level rise go far beyond current scientific consensus. Hansen suggests "several meters" of sea level rise over the next 50 to 150 years given a continued high rate of fossil fuel emissions, well above the accepted 1 meter or so by the end of the century."

Alla som tar klimathotet på allvar, bör inse att det finns en risk att detta kan bli verklighet. Att havsnivån kommer att stiga vet vi. Men vi vet inte exakt hur snabbt och hur kraftigt.

Om havsnivån stiger flera meter inom 50 till 150 år, är det givetvis förödande för alla världens kustnära städer. Enbart risken för detta, bör få alla beslutsfattare att tänka ett varv till, innan man fattar nya beslut om investeringar i infrastruktur m.m.

För Göteborgs del finns planer på portar som skydd mot havet. Men frågan är om det räcker med portar mot havet, när extremväder inträffar, med kraftiga stormar och extremt högvatten, samtidigt som havsnivån redan har höjts ett par meter.

Risken är uppenbar att staden för eller senare kommer att svämmas över. Man bör verkligen fråga sig om klimatfrågan tas på tillräckligt stort allvar?

Jag har nu intresserat mig för klimatfrågan i cirka tio år. Jag hade nog inte trott att det skulle ske så lite under dessa tio år. Att vi fortfarande skulle köra omkring i fossilbilar, på det sätt vi gör, är minst sagt otroligt och tyder inte på någon verklig insikt om problemets art och allvar.

Hade jag vetat att så lite skulle ske under dessa tio år, hade jag nog inte engagerat mig i frågan. Jag hade nog gett upp redan innan jag börjat, i så fall.

Men nu tänker jag ibland ungefär som Johan Rockström tydligen tänker: Eftersom jag vet det jag vet, kan jag inte låta bli att göra det jag gör.