Genom isotopanalys har släktskapet mellan jorden och vår måne säkrats. Månen föddes ur en kollision med himlakroppen Theia för 4,5 miljarder år sedan, visar ny forskning.
I ett samarbete mellan amerikanska och europeiska forskare är man nu övertygade om hur månen en gång föddes.
Himlakroppen Theia, som kan ha varit så stor som planeten Mars, frontalkolliderade med vår planet för 4,5 miljarder år sedan, då jorden anses ha varit så ung som 100 miljoner år. Theia var då ett embryo till planet, och tidigare teorier har antagit att denna himlakropp skulle ha kolliderat med jorden i flack bana för att sedan lägga sig i bana runt jorden som vår måne.
Men nu har forskare under ledning av amerikanska UCLA analyserat sju månstenar som hämtades under rymdexpeditionerna Apollo 12, 15 och 17, och jämfört dem med sex vulkaniska stenar, fem av dem från Hawaii och en från Arizona.
Känt är att mer än 99,9 procent av jordens syre är O-16, eftersom varje atom består av 8 protoner och 8 neutroner. Men en liten del har tyngre isotoper, O-17, med en extra neutron, och O-18, med två extra neutroner.
Jorden, Mars och andra planeter i vårt solsystem har var för sig sina signifikanta isotopfördelningar, vilket ger planeterna en sorts unika fingeravtryck.
Till skillnad mot tidigare forskning fastslår nu den senaste undersökningen att jordens och månens syreisotoper inte går att skilja åt. Det har framkommit genom isotopanalys med UCLAs nya masspektrometer.
Det stärker teorin att Theia frontalkolliderade med jorden varvid stora mängder sten från jorden frigjordes och formade en egen himlakropp, som idag är vår måne.
Skulle Theia ha kolliderat i flack bana borde merparten av månen bestå av materia från Theia, och jorden och Theia borde rimligtvis ha olika syreisotoper.
- Theia smälte vid kollisionen helt ihop med jorden, och upplöstes i det som både formade månen och blev kvar av jorden, hävdar Edward Young vid UCLA som lett studien.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar