Finanspolitik!

 Folkpartiet tänker dock inte medverka till att ett avskaffat överskottsmål förskjuter spelplanen på ett sådant sätt att transfereringssystemen byggs ut och den löpande offentliga konsumtionen växer. Vi ser oroväckande tecken på detta i den allmänna debatten. Senast i veckan föreslog LO att vi borde låna 130 miljarder för investeringar, införa ett tillfälligt underskottsmål och bryta mot de mål som finns i tillväxt- och stabilitetspakten.

• Ett stramt ankare behövs för finanspolitiken. Överskottsmålet som det idag är konstruerat är inte väl avvägt. Men vi ser tydliga faror kopplade till det balansmål som regeringen förespråkar då det på sikt riskerar att öka statens skuldsättning. Ett annat sätt att minska risken för att långsiktiga underskott är att parallellt med ett balansmål är att inrätta ett särskilt tak för den offentliga skuldkvoten, det vill säga att statsskulden inte får överstiga en viss nivå.

• Ett framtida större budgetutrymme bör användas till produktiva investeringar för framtiden. För att säkerställa att stora delar av det frigjorda budgetutrymme som ett justerat överskottsmål eller balansmål på sikt innebär används rätt bör det övervägas om vi parallellt bör införa ett golv för offentliga investeringar.

• När det finanspolitiska ramverket förändras bör befogenheterna öka för Finanspolitiska rådet. Vi föreslår därför att Finanspolitiska rådet får ett kraftigt utbyggt uppdrag, där man bland annat ska utvärdera även oppositionens budgetförslag. En naturlig följd av en sådan ordning bör också vara att rådet framöver, såsom Riksrevisionen, sorterar under Riksdagen istället för under Finansdepartementet.