Skolor och huvudmän kan göra mer för att fånga upp elever med lång frånvaro
Det säger Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler. Hon är oroad över hur många kommuner arbetar med dessa frågor. Myndigheten har under våren fokuserat på hur ansvariga för skolan arbetar med elever som är borta från skolan under lång tid.
Skolplikten i Sverige motsvaras av en rätt till utbildning. Vårdnadshavaren ska se till att barnet fullgör sin skolplikt medan skolans ansvar är att anpassa skolan och undervisningen så att alla elever kan och vill delta.
– Jag vet att det är en svår uppgift i vissa fall, problemen kan vara stora och många, men huvudmannen måste se till att olika kompetenser, sociala myndigheter, elevhälsan och skolans pedagogiska expertis samverkar för att skapa lösningar som gör att eleven får sin rätt till utbildning tillgodosedd, säger Ann-Marie Begler.
Det finns ingen exakt statistik på hur många elever som inte kommer till skolan. Siffrorna beror på hur man definierar lång och omfattande frånvaro. Enligt en studie som Skolverket gjort var det i slutet av vårterminen 2009, 1 650 elever som var fullständigt frånvarande utan giltiga skäl sedan minst en månad. Av dem hade 600 varit borta hela vårterminen eller längre.
Ann-Marie Begler menar att det finns rektorer som flyttar upp elever årskurs för årskurs även om de har omfattande frånvaro och inte når kunskapskraven. Till slut hopar sig svårigheterna i slutet av grundskolan. Skolan måste vara uthålligt i sitt arbete och vara beredd att ompröva de åtgärder man sätter inte om de inte ger effekt.
– Jag är mycket kritisk till att det finns rektorer som flyttar upp elever utan att aktivt ta ställning till vad som är lämpligast för eleven. Skolan måste tidigt reagera på omfattande frånvaro och hålla koll på att eleverna når de kunskapskrav som finns och sätta in stöd under hela skoltiden, säger hon.
Enligt skollagen kan elevens tid i grundskolan i vissa fall förlängas.
– De barn som blir utan skolgång riskerar att bli ensamma och socialt isolerade. Får de inte betyg från årskurs 9, kan det få förödande konsekvenser inte bara för den egna självkänslan utan också för möjligheterna till arbete, studier och egen försörjning, säger Ann-Marie Begler
Ann-Marie Begler påpekar att det många gånger finns hjälp för rektor att få utanför skolan. Det handlar dels om kommunens egna resurser inom socialtjänsten, men också hos till exempel barnpsykiatrin och hos Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM.
Under våren har Skolinspektionen särskilt uppmärksammat anmälningar om rätten till utbildning som kommit in till myndigheten. Totalt omfattar projektet drygt 70 anmälningar. Många av anmälningarna har varit svåra att utreda och hantera också för Skolinspektionen. Handläggningen har sedan tidigare i vissa fall dragit ut på tiden. Kommunerna har fått flera chanser att lösa frågan.
– Nu vill vi bli tydligare. Vi har sett att när vi fattar beslut om vite för kommunerna börjar det hända saker, säger Ann-Marie Begler.
I 6 av ärendena har Skolinspektionen använt vite för att ge ytterligare motiv för huvudmannen att sätta in åtgärder. Exakt hur kommunerna ska gå till väga för att få tillbaka eleverna säger inte Skolinspektionen i sina beslut.
– Det är inte vår uppgift att föreskriva exakt hur kommunerna ska lösa problemen, vår uppgift är att ta ställning till om kommunen har gjort tillräckligt för att få eleven tillbaka. Det vi däremot bland annat gör är att peka på möjliga åtgärder som kommunen kan vidta, exempelvis anlita expertis, samverka med socialnämnden, och/eller sätta i stödåtgärder, säger Ann-Marie Begler.
Drygt 70 ärenden - gäller kommuner över hela landet
Skolinspektionen har under våren fokuserat på ärenden med elever med omfattande frånvaro. Huvudmännen kontaktades för att redogöra för hur elevens skolgång såg ut. Totalt rörde det sig om drygt 70 ärenden. Av dem resulterade ett stort antal i förelägganden om särskilt stöd och åtgärder för att få tillbaka eleverna till skola. I 6 ärenden förenades föreläggandet med ett vite.
Ärendena gäller kommuner över hela landet. Här är några exempel:
- En kommun i Norrlands inland. Eleven som går i årskurs 9 har haft i det närmaste total frånvaro sedan mitten av oktober 2014. Även dessförinnan har eleven varit borta längre tider. Kommunens olika komptenser har inte samverkat tillräckligt. Skolinspektionen beslutar om att kommunen måste tillgodose skolgång och stödbehov samt pröva frågan om att erbjuda ytterligare år i grundskolan. Om så inte sker riskerar kommunen få betala vite om 300 000 kronor.
- En kommun söder om Stockholm: Eleven har över huvudtaget inte gått i skolan alls det senaste läsåret, årskurs 9. Även dessförinnan frånvaroproblematik. Svag samverkan inom kommunen. Ingen plan för att tillgodose skolplikten. Skolinspektionen förelägger kommunen att tillgodose skolgång samt överväga att erbjuda att förlänga utbildningen.
- En kommun i södra Sverige: Eleven har omfattande frånvaro i årskurs 9. Kommunen har inte rättat sig efter Skolinspektionens tidigare beslut om att tillgodose rätten till utbildning och sätta in lämpligt särskilt stöd. Vite om 300 000 kronor.
- Långvarig frånvaro vände. Det finns också exempel där en elev med långvarig frånvaro kommit tillbaka till skolan. I en skola har skolan bland annat erbjudit hämtning i hemmet och samtalsstöd med skolkurator och skolsköteska. Såväl undervisningen som studiematerialet har anpassats. Åtgärderna har kontinuerligt utvärderats med eleven, vårdnadshavarna och skolan. Nu är eleven i stort sett tillbaka på 100 procent och är endast borta vid anmäld sjukfrånvaro.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar